Häromdagen var vi ute på lite äventyr.
Vi tänkte spinka lite på bävern som huserar i bäcken som mynnar ut i sjön här utanför husknuten.
Skitspännande, man kan ju aldrig så noga veta om herr eller om det är fru bäver har lust att bjuda in till kaffrep eller om han är på grinigt humör.
Vi tog med en kamera och kilade iväg till bäcken och började leta. Först letade vi vid bron bortom ängarna men där fanns ingen bäver, inte ett endaste litet bävergnag hittade vi, trist!
Nåja, så lätt ger vi inte upp. Vi ger nästan aldrig upp, det ligger inte riktigt i vår natur att göra det. Klart vi skulle leta vidare, vi vill ju träffa bävern!
Vi kilade iväg till ett säkert bäverställe här tvärs över vägen, där finns fullt av bäverhålor i bäckkanten, gäller att passa sig för var man sätter fötterna så man inte trampar rakt in i ett bäverbo!
Å, visst! Här finns det bäver, men vart kan han vara?
Vi hittar ju bara spår efter han, nygnagda små träd som han ännu inte hunnit släpa ned till vattnet. 
Färska bävergnag, blev han skrämd av oss måntro?
Kanske har han, självaste bävern blivit rädd för lilla oss??
Skulle tro det va, inte direkt tyst när familjen klumpedump kommer brakande på bäversafari, klart han blev skitis och drog. Typiskt också!
Nästa gång ska vi banne mig smyga, tyst tyst på tå så vi inte skrämmer bort honom!
Fast egentligen så är det skitsamma. Vi har fått ytterligare ett litet äventyr på hemmaplan detta påsklov och dessutom fått vara ute i solen ännu en härlig dag.
Sådana här dagar blir man gärna bortskämd med!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar