måndag 30 mars 2009

Handyman & kisset

Hello, this is the handyman speaking!
Jag har varit rysligt duktig och monterat in ett fönster i en himla trist badrumsdörr. Egentligen hade jag tänkt mig fönstret till fruns toalett men av någon anledning så fick hon mig att inse att det skulle passa bättre till det stora badrummet. Nå, hon har säkert rätt, hon brukar ha mer rätt än jag om sådana saker. Eller rättare sagt väldigt många saker... egentligen.

Nå, så här gick det till !

skittråkig dörr




The handyman med sin sticksåg och coola superbrillor från -87, dangerus stuff! I detta skede ville frun att Albin skulle följa med henne ut, tror hon blev lite nervig av sågandet i dörren, hehe, men The handyman kan man alltid lita på.... nästan.

I ett hål i toadörr, liten Albin tittar ut


Färdigt!
Sedan tog Albin ett dopp i badkaret innanför den fönsterprydda dörren. Det gick jättebra ända till frun ville att han skulle tvätta sitt ansikte.
-Nej mamma, det går inte!
Vadå går inte, det är väl bara och ta lite vatten och tvätta ansiktet?
-Ne, men jag har ju kissat i det juh!
Nice!
Obs; The handyman sänder ett stort tack till Alexander för moralskt stöd, fotografering och hantlangning!
För den som undrar så är det frostat glas i dörren... såklart.

fredag 27 mars 2009

Hembesök av sköterskan & studenten

Idag var det dags för Albins 3:års kontroll. Hembesök av sjuksköterska och medföljande sjuksköterskestudent.
Fick veta av frun innan hon pep iväg till jobbet vilken tid de skulle komma men lyssnade som vanligt inte fullt så bra.
Trodde de skulle komma kl 10:00, är rätt säker på att jag hörde frun nämna den tiden, men redan kl 08:45 så hörde jag ett ljud utifrån gården som lät misstänkt likt ett par bildörrar som slog igen. Kilade in i Alex rum för att tjyvkika genom fönstret vad som lät… anar oråd, Oups!
Där utanför så spatserar sjuksköterskan med studenten i släptåg raka spåret mot vår ytterdörr, en lätt känsla av panik sprider sig inom mig. Fan, jag som var övertygad om att de skulle komma kl tio! Sneglar på almanackan där jag vet att frun har noterat vilken dag och tid det var. Där står mycket riktigt på dagens datum *3:års kontroll 08,45* Skit också !
Jag som verkligen ville att allt skulle vara perfekt här hemma när de kom. Orakad, håret på trekvart, mina fina brillor från -87 och inte riktigt klädd samt en unge som ränner runt i pyjamasen, känns inte riktigt 100!
Får på mig ett par jeans, öppnar dörren och släpper in dem.
Jaha, är ni nyvakna? Frågar sköterskan…..
Ehem, jooo, sovmorgon, svarar jag lite kort.
Vill ju inte att de ska veta att jag vaknade för ett par timmar sedan men gått omkring och såsat och totalt bommat tiden.
Där bakom sköterskan står studenttjejen och ler…
Undrar om hon ler för att hon förstår att jag bommat tiden eller för att hon tycker att jag ser skitfånig ut? Skulle tro på det senare alternativet, eller en kombination av dem.

3:årskollen då, hur gick den?
Jo, sköterskan plockar fram en Pipplångstrumpväska och ur den fiskar hon upp en påse med olika figurer. Sedan skulle de sjunga en snutt om varje figur. Albin sjunger glad i hågen med och kan varenda sång. Pappa stolt!
När de hade sjungit om alla figurerna som sköterskan haft i påsen så frågar Albin vart korven är någonstans?
Sköterskan fattar nada. Vilken korv?
Den blommiga korven ju! Förklarar Albin lätt irriterat.
Pappa får motvilligt erkänna att ett smärre fusk har begåtts. Albin har nämligen denna påse med figurer på sitt rum och har även några andra figurer, vilket inkluderar hans favoritfigur, den blommiga falukorven!
Albin får springa in på sitt rum och hämta sin egen påse, ur den plockar han fram korven och får till sist sjunga om sin favoritfigur.
Detta test blev med andra ord kanske inte riktigt vad sköterskan hade tänkt sig och efter att Albin tvärt hade fått kika på lite bilder med olika saker på och förklarat för henne vad man använde sakerna till så var testet slut. Godkänt? Jodå!

Tjipp tjopp lejons*opp!
(Fast lejon har ingen sån. De har bara svans, enligt Albin)

torsdag 26 mars 2009

Nyhetsflash!

Vänta en liten stund, Tv`n måste bli varm.
Klicka därefter i rutan så startar sändningen!



onsdag 25 mars 2009

Hemless

Igår eftermiddags så kändes det lite motigt att erkänna att Albin fortfarande inte var frisk nog att gå till skolan idag. Har ju inte lämnat byn på en vecka nu, fasen också det är ju länge!
Ännu en dag hemma med sjuka barn kändes ju inte så jättespännande.
Kändes faktiskt så öken att jag för en kort sekund övervägde att kissa lite på ringen, bara för att det kanske skulle hända något liiiite mer spännande.
Men, så kom jag på att frun jobbade kväll idag.
Inte solo allena med kidsen på förmiddan med andra ord!
Det öppnade upp för en tripp in till Strömpilen och *håll i hatten* ICA-MAXI !

Täckmanteln för att få åka in dit var såklart att vi behöver handla frukt.... frun gav klartecken och jag tog endast en unge med mig på en tripp down-town.
Efter en snabb repa bland frukt och andra matvaror bar det av till manligare butiker. El-Giganten och Expert! Shoppade loss på nya telefoner till hemmet och sedan traskade vi iväg till den allra manligaste butiken, systembolaget.
Tokshoppade 5st öl. Snåltarm, javisst! Men det behövs inte mera öl i en barnfamilj, det hinns inte med fler liksom.

Så, nu är man på gott mod igen, en kort tripp till byn betyder så mycket för en sliten hemmapappa.

måndag 23 mars 2009

Chatt!

Idag har jag gjort något som jag inte gjort tidgare. Jag har chattat med en helt okänd tjej!
Cecilia hette hon och hon skrev jättetrevligt.
Nu är det inte så allvarligt som det låter för Cecilia arbetar på Försäkringskassans chattfunktion. Skitfiffigt av Fk att fixa så att man kan få snabba svar på funderingar utan att behöva sitta i telefonkö halva dagen.* Du har plats 76 i kölistan, dröj kvar i din lur, det är snart din tur* Jo, tjena!
Så skönt att slippa det, tacka vet jag Cecilia!

Sedan har jag räknat ut exakt när Uman river, fick nämligen en sådan "lott" av svärfar härom dagen. För dig som inte vet vad det är så är det en tävling som går ut på att man ska gissa när isen lossar på Umeälven och en flotte passerar en viss punkt.
Gissar man bäst så vinner man fina priser.
Det är en tradition och ett riktigt vårtecken här i Umeå.
Så, jag letade reda på statistik över snödjup, tjäldjup och temperaturer för vintrarna 10år tillbaka i tiden. Sedan så har jag använt de uppgifterna mot tidigare datum för när Uman rev.
Kan inte misslyckas helt enkelt och vilken dag och tid jag räknat ut får ni veta så fort jag vunnit!


söndag 22 mars 2009

Sjukt!

Oj så trött man är ikväll, bara å pink och gå isäng!
Men först en kort summering av helgen som gått.

Tidigt på Lördagsmorgonen så lurade jag iväg frun ut på sjön med skidor på fötterna. Hade tydligen förskönat det där med att åka skidor på sjön en tidig helgmorgon en smula(se inlägget nedanför).
Frun var faktiskt inte alls så lyrisk som jag trodde hon skulle vara när hon kom tillbaks från rundan.
Va då blåser satan?
Va då frusna stenhårda skoterspår som går kors och tvärs över allt på sjön?
Undrar om hon var lite irri?
Jaha, men då sticker jag nog iväg till skidspåret och kör mitt pass, svarade jag.

Där blev det fullt ös medvetslös, stenhårt isigt spår & branta utförslöpor. Jäklar vad åkrädd jag var i den sista längsta och brantaste backen. Stenhårt spår = omöjligt att bromsa på vanligt sätt och ej rekomendabelt att rövbromsa, bara hålla i hatten och hoppas på det bästa!

I dag har jag varit hemma ensam med de sjuka barnen. Albin har varit riktigt risig idag men lilleflickan håller på vara rätt alert igen efter sin förkylning.

På förmiddagen kokade hemmapappan sylt tillsammans med Albin. Japp, tänk för att han kunde det va!

Sedan har jag jagat efter lilleflickan här i huset. Så fort man vänder ryggen till så nog fan hittar hon på någe satyg. Rensar hon inte rent bland CD-skivorna så käkar hon blomjord...... Idag hittade jag henne dessutom i diskmaskinen.

Skönt att mormor & morfar kikade förbi en sväng på eftermiddagen. Barnen blir så glada när de får höra att det vankas storfrämmen och jag fick mig en nypa luft på egen hand. Tack!

Jag undrar om det inte borde göras något försök med att ympa in lite kanariefågel i små barn?
Kanariefåglar blir ju helt tysta och lugna bara man hänger en filt eller handduk över dem.
Fasen om de gick att få den funktionen i människobarn också!

fredag 20 mars 2009

Imorgon

Idag har det varit väldigt varmt för årstiden, +8gr och lite regn. Många tycker säkert att det är skit och dynamit att det blir så blött och slaskigt. Men, de som tänker så har inte tänkt steg två!
Efter regn kommer solsken och klarnar det upp den här tiden på året så blir det oftast kallt, i allafall om natten.
Sneglar på termometern här i köket och just nu visar den på +2gr.
Kanske, kanske kan det frysa på och bli sådan där härlig krispig skare på sjön..... Det finns nästan inget härligare än att få knäppa på sig skidorna en tidig helgdagsmorgon, andas in den kalla morgonluften och glida iväg med lätta stavtag i morgonsolen. Känna lugnet sprida sig i kroppen och höra hur tyst det kan vara så där tidigt på morgonen. Allt man hör är sina egna andetag och skidorna som frasar över snön.
Efter en liten stund kan man öka farten lite, känna hur pulsen ökar och hur värmen sakta sprider sig i kroppen, så härligt!

Läste föresten i senaste numret av Aktiv Träning att en som snarkar om natten förbränner 375kalorier mer än en som inte snarkar. Tror fan jag ska pilla in ett par ärtor i snoken innan jag går och lägger mig om kvällarna och gå ned ett par kilo!

Sneglar otåligt på termometern igen, + 1,5gr nu.


Det blir fasen skare inatt!


Här ska det åkas skidor imorgon bitti!

torsdag 19 mars 2009

Baket & skamvrån

Idag bestämde jag mig för att baka lite. Har ju inte bakat själv på massor av år så nu är det på tiden att man lär sig!
Kikade runt på nätet efter något lämpligt recept på småkakor, hittade massor. Det ena godare än det andra. Tittade på allt från vaniljhorn "Kakor som smälter i munnen och överraskar med smaken av valnötter" och heta hallongrottor "Den klassiska hallongrottan fast uppiffad med rödvin och svartpeppar" till olika former av smarriga chokladkakor.
Ska jag vara helt ärlig så tog det en stund innan jag på fullt allvar insåg att det inte fanns en chans i världen att jag skulle fixa att slänga ihop några sådana kakor. Det fick bli det kulinariska alternativet Kolakakor, det sägs ju vara skitlätt! ´
Å det var verkligen lätt, äntligen något som inte går käpprätt åt skogs för mig. Himla gött att få visa sina barn att man duger till annat än att laga bilen och sånt. Nu blir det nog bak varje vecka... I`m the cookieking!



Nåja, jag vet inte om de blev så fina men de går att äta i alla fall.

Jag hade ju tänkt att ikväll plita ned en liten fortsättning på den sanna historien om dagen jag fick sitta i skamvrån för första gången. Men jag tror faktiskt att jag skiter i det.
Den dagen kommer jag alltid att komma ihåg, rätt hemsk dag faktiskt. Nästan lika hemsk som när DumTony fällde mig utför järntrappan från matsalen.
Lille Tomas 8år studsade med blodiga knän och full av adrenalin upp och klippte till med en rak höger, DumTony stöp som en fura.

Hur gick det sedan? Jo, naturligtvis såg ju fröken hur jag slog till DumTony. Tomas fick gå till rektorn och ha ett långt allvarligt samtal och sedan raka vägen till klassrummet där stolen i hörnet väntade, igen.

Tänk att det inte är så fasligt länge sedan skamvrån avskaffades, detta utspelade sig 1978 i en skola här i Umeå.
Nog går utvecklingen framåt ändå och tur är väl det!
Hade nog ingen lysande framtid på den skolan, var nog tur att vi flyttade lagom till att jag skulle börja trean. Tack mamma och pappa för det!

Föresten r.i.p gamla fröken.

Nu jä*lar ska det bakas!

Hello!

Nu så sitter man fast hemma med två sjuka barn, hur kul är det på en skala egentligen?
Lilleflickan insjuknade ju i förrgår och igår kväll så blev Albin sjuk.
Hans sjuka började med en febertopp som resulterade i en Vesuvio i soffan.
Eller, kanske inte en vesuvio, har nog inte sett någon Vesuvio med pyttipanna, rödbetor, mjölk och toppad med lite glass.
När jag tänker efter så var det nog en solklar Pizza ala Abbe.

Så vad gör man idag?
Dumpar sjuklingarna vid tv,n stoppar in senaste nyförvärvet(Djungel George) och städar huset, igen. Efter det då?
Hm, kanske skulle vara Wild & Crazy och baka småkakor. Det har jag fasen inte gjort sedan jag var liten! Ska genast ut och kolla lite på något spännande recept på nätet….
Yes, nu jävlar ska det bakas!!

Återkommer ikväll med slutresultatet!

Okej, jag är ju inte så haj på det här med bakning. Kommer ihåg när jag skulle: hjälpa frun med sina bröd. Men med två medhjälpare på 1 & 3år kan det ju inte gå fel!

onsdag 18 mars 2009

Skolfröken, springskorna & skamvrån Del2

Tiden och lektionerna segar sig fram, det vill liksom aldrig bli rast någon gång.
Solen sipprar in genom smutsiga fönster övertäckta med persienner som hänger lite på sniskan.
Oj, vad jag längtar till att få springa där ute i solen!
Mattetimmen går ganska bra, fröken har fullt upp med att hjälpa Kristina och Carina med deras mattetal. De två tjejerna låter ganska högt när de talar till varandra och andra. Jag har hört när vuxna pratar att barn kan bli så när de har varit på dagis istället för att vara hemma på dagarna.
Fröken hinner inte fram till mig under hela den lektionen, det brukar ofta vara så och jag ropar inte så högt heller när jag inte kan talen. Den här gången var det tur. Jag hade inte gjort några mattetal alls, bara drömt om helt andra saker. Det bara blir så för mig rätt så ofta.

Under svenskalektionen så kommer jag inte undan fröken. Vi har skrivstil idag.
Konstig stil tycker jag. Man ska liksom knyta ihop bokstäverna på något knepigt sätt så att det nästan blir helt oläsbart.
Fröken står böjd som en ostbåge över mig nästan hela lektionen och låter mig skriva:Far ror…. Säkert 25gånger innan jag får skriva: Mor är rar lika många gånger. Nåde mig om jag tappar koncentrationen och skriver slarvigt!

Äntligen ringer det i klockan och vi får ta rast en stund.
De flesta i klassen brukar hoppa rep eller leka en sånglek som lät ungefär så här: Vi komma ifrån Ria-ra, Ria-ra,Ria-ra, vi komma ifrån Ria-ra, aske, daske da….
Jag tyckte inte så mycket om det där utan ville hellre springa runt och busa.
När jag gick i ettan så var jag rätt ofta ensam på skolgården men nu i tvåan så började det en ny tjej i vår klass. Pernilla heter hon.
Pernilla tycker också mycket om att springa och vi leker rätt ofta på rasterna. Jag gillar nog henne ganska mycket.
Den här rasten så lekte vi en ny hemmagjord variant av tagen.
Det gick ut på att vi jagade varandra runt hela skolgården och den som han upp den andra var tvingad att nypa denne i rumpan lite.
Just idag kände jag mig nästan oslagbar, mina nya skor gjorde så att Pernilla inte hängde med så som hon brukade göra. Hon var vanligtvist ruskigt snabb!
Jag hann upp henne gång på gång och nöp henne lite lagom i rumpan, Oj vad jag tyckte det var roligt!
Ända tills fröken kom utmarscherande på skolgården.
Hon klev med bestämda steg i min riktning och på något konstigt vis kändes det som om tiden plötsligt stannade till. Det blev knäpptyst och det enda som hördes var frökens taktfasta steg i klackeskorna mot asfalten och hennes röst som ekade över skolgården… -Tomas, Vaaad tar du dig till?! Ohyfsade unge!
All lek hade nu helt stannat av och aske, daske ria-ra andet hade upphört att ljuda.
Fröken tog mig hårt i örat och släpade in mig i klassrummet. Jag förstod ingenting, varför blev hon så arg nu?
Fröken hade ju givetvis sett hur jag sprang runt på skolgården och nöp Pernilla i rumpan. Hennes ögon såg ju bara en liten pojke som kutade utav bara fasen efter den nya lilla flickan i klassen och nöp henne i rumpan gång på gång. Ärligt talat så såg det nog rätt så illa ut, sett med vuxenögon. Men det kunde ju inte en åttaårig pojke förstå.
Lektionen som kom efter rasten fick jag tillbringa på en stol, vänd emot ett hörn längst fram i klassrummet. Jag hade hamnat i skamvrån!

Fortsättning kanske inte följer alls.........

Means business!

Go,morgon!

Här är det full fart idag, trots att lilleflickan haft hög feber inatt. Hmm, undrar om det är pappa som smittat henne?
Har redan bockat av en del saker från dagens att göra lista som finns reggad i mitt huvud.
Nåja, kan väl delge listan så att frun ser där hon sitter på sitt jobb att jag menar allvar av hemmapapperiet. Tomas means business, no shit!
Listan för idag ser ut så här.
  • Avlämning av pojke på förskola / check!
  • Nedsövning av lilleflicka/ check!
  • Utplockning ur diskmaskin/ check!
  • Torrtorkning av golv/ check!
  • Väckning av lilleflicka/ check!
  • Utfodring (mellis)av lilleflicka /check!
  • Handla på ICA-Maxi(kan ta tid)
  • Utfodring(lunch) för pappa och lilleflicka
  • Nedsövning av lilleflicka
  • Hämtning av pojke på skolan
  • Mellis för pojke & Lilleflicka
  • Vika tvätt
  • Börja med middagen

Phu, lång lista blir det.... men det är jäkligt skönt att få vara hemma!

Hade egentligen tänkt hinna förbi en sväng till jobbet också men det får bli en annan dag. Hoppas ni i allafall har det gött där uppe på berget!

Ska lägga upp del2 om min gamla lärarinna och mina springskor lite senare i eftermddag eller ikväll... har ju lite att stå i just nu.

tisdag 17 mars 2009

Skolfröken, springskorna och skamvrån Del1

Jag såg att min första skolfröken gått gått och kolat. Dock inte så överaskande då hon måste ha varit runt 90år nu. Hon var ju inte purung direkt när jag hade henne som fröken heller.
Jag fick nu genast en minnesflash tillbaka till den tiden det begav sig.
Här kommer del 1.

Klockan är strax före 08.00 på morgonen en solig septembermorgon, jag tror det är en fredag och jag är på väg till skolan.
Jag får lite hjälp att klä mig av min mamma för jag är bara 8år och kan inte riktigt knyta mina sprillans nya springskor.
Visst, jag kunde ju knyta skor hjälpligt i allafall för några månader sedan men nu har jag ju glömt bort hur man gör. För om sommaren har man ju bara träskor på fötterna och dem behöver man ju inte knyta.
Jag springer ned för trappen. Det klapprar inte som det brukar göra när man har träskorna på sig, nu swischar jag ljudlöst ned som en indian. När jag kommit ned för trappororna och ut ur huset känner jag hur septembersolen värmer skönt i ansiktet.
Jag måste korsa en stor och farlig väg för att ta mig till skolan och där måste jag vara försiktig säger alltid mamma. På den här tiden fick åttaåringar springa själva över stora vägar, bara man såg sig för.

Idag har jag så väldigt mycket spring i benen. Det måste bara bero på mina sprillenya springskor. Jag har nog fått de snabbaste springskorna i hela värden. Inte ens kinesernas skor kan vara så här snabba!
Jag ökar takten när jag närmar mig den stora farliga vägen och flyger över den i ett nafs. Märker inte ens den röda Saab 96:an som kommer knattrande i makligt tempo längs vägen med ett lätt blåaktigt dimmoln efter sig.
Den tvärbromsar så att det skriker om framdäcken och missar mig med en hårsmån, jag har tur, eller så var det tack vare mina snabba skor som jag klarade mig?
Ut ur bilen hoppar en arg farbror i alla fall. Han är mycket arg, eller rädd. Han frågar om jag är blind eller?
–Nää, svarar jag och undrar för mig själv hur han kan tro det? Jag har ju ingen vit pinne i handen och ingen hund heller….
Farbrorn skäller en stund och så hoppar han in i sin knattrande Saab96:a och gasar iväg igen. Sakta lommar jag iväg till skolan, lite ledsen är jag allt för att farbrorn blev så arg. Hoppas att han inte känner Mamma eller pappa, vill ju inte att de ska få veta att jag inte såg mig för.

Den hemska bilen....

Jag kommer fram till skolan alldeles lagom till att det ringer in och kilar in korridoren och fram till min krok och hänger av mig min blå vinyljacka. Skorna kränger jag av mina fötter utan att knyta upp. Det går snabbare att få på dem när det blir rast då.
I klassrummet så är det alldeles tyst, fast inte fröken kommit in än. Det är nästan alltid tyst för annars blir fröken arg, mycket arg!
Vi sitter helt tysta i våra skolbänkar med uppfällbara lock och väntar på att fröken ska komma in genom dörren. Det känns tråkigt att sitta här inne när jag vet att mina världsnabba springskor står utanför och väntar på mig. Jag drömmer mig bort till en stor äng där jag springer ikapp med andra barn. Ingen har en chans mot mig och mina skor, inte ens dumTony* i 4:an. Jag flyger fram i drömmen.
PANG! Jag rycker till…. En linjal på exakt en meter som smäller hårt i min skolbänk har just trasat sönder min fina dröm.
Fröken har kommit in i klassrummet och jag ställde mig inte upp och hälsade henne välkommen, jag var ju ute och sprang ikapp med andra barn ute på den soliga ängen. Jag blir lite ledsen.
Fröken säger åt mig att jag måste sjunga morgonpsalmen med henne där framme vid tramporgeln för att vakna.
Jag tycker inte om att sjunga och jag tycker absolut inte om att vara längst fram i klassrummet, framför alla andra!
Fröken säger åt mig att sjunga högre när hon majestätiskt sitter vid orgeln och i alldeles för hög ton sjunger ut i Denna ljuva sommartid. Vi sjunger alltid psalm varje morgon för att fröken är kristen och gammal säger mamma.
Efter psalmen sätter jag mig skamset ned vid min bänk igen, vi ska ha matte och svenska innan vi får ha rast. Jag tycker inte om skolan idag, jag vill springa med mina nya skor!

*Namnet är fingerat, dumTony hette egentligen Tomas han också.

Forts följer så småningom, nu ska jag passa barn!

måndag 16 mars 2009

Kontaktlim och spritpennor

Idag har vi haft det riktigt bra här hemma. Så om frun läser detta på någon ledigstund på jobbet så behöver hon inte alls vara orolig.
Det har nästan inte hänt något tokigt alls...

Vi har dammsugit och vi har skurat golven. Vi har varit ute och skottat snö och lilleflickan har sovit och ätit på rätt tider. Diskmaskinen är urplockad och Middagen är under kontroll, förhoppningsvis så finns det nylagad mat när frun kommer hem från jobbet.

Sedan har vi varit pedagogiska och pysslat idag.
Vi har ritat ansikten på ballonger. Vi använde spritpenna för att färgen skulle stanna kvar på ballongerna. Tyvärr verkar det dock som om det verkligen stämmer det som står på pennan. Det står: PILOT, Extra fine. Marks on all surfaces. Tycker de borde lägga till: even small children. I den texten
Nåja, det gick bort tillslut och frun kommer nog inte att märka något, förhoppningsvis.
Sedan har vi limmat. Kontaktlim är bra till skålar... Himmel vad vi har pysslat idag och frun kommer inte att märka mer än några ballonger med ansikten på.

Nu ska jag ta mig en kopp kaffe och lite gokaka innan barnen vaknar och pass två startar!

söndag 15 mars 2009

Hemmapappa på riktigt!


MySpace Countdowns


Tick tack, tick tack, tick tack........ Snart stannar denna klocka och då är det kokta fläsket stekt för mannen i huset.
Då är det hemmapapperi på heltid!
Fan, nu håller han på vara riktigt nervös. Tänk om det går på tok? Tänk om han glömmer bort något viktigt, typ ät eller sovtider... Näää, det borde vara helt omöjligt även för en som kan ta fram köttfärs från frysen och direkt stoppa in den i skafferiet, för att sedan fundera på vart det tog vägen.
Lilleflickan säger i allafall till när hon är hungrig eller trött, gäller bara att lista ut vilket av alternativen det är dags för, skitenkelt egentligen!

Värre är det nog med att få hemmet att fungera smärtfritt.
Det där med och tvätta utan att färga saker kan vara knepigt.
Svarta kläder och vita kläder vet man ju att de inte ska blandas... men de som är svart-vit randiga då?
De kanske går att tvätta med både vitt och svart? Jaja, man får chansa helt enkelt, har man tur så kanske man får tvättförbud, det fick en kollega till mig en gång av sin fru... den lyckosten!
Sedan ska tvätten vikas också. Men det blir en baggis... Frun har redan dresserat mannen att vika på exakt rätt sätt liksom hon också dresserat mannen att bädda sängen på rätt sätt.
Mannen viker och bäddar som frun vill mest för husefridens skull. Men nån gång kanske han gör revolution och viker på ett lite anorlunda sätt, hehe!

Städa bör man annars dör man! Klassiskt ordspråk, mycket tankvärt för män i olika åldrar.
Ska nog göra upp ett slags veckoschema för säkerhets skull, så att inget glöms bort.

Men, troligtvis så är det utfodringen av familjen som kommer att bli det största problemet för mannen i huset. Helst skulle han för enkelhetens och tidsbesparingens skull vilja bjuda på nudlar eller kulinariska köttbullar specially made by Mother Scan då och då.
Dock så vet han att frun tycker att köttbullarna luktar som lilleflickan när hon gjort 2:an.
Måste klura ut något som kan underlätta detta dilemma... eller så får man helt enkelt erkänna sina brister och succesivt förbättra sig.
Genom att anmäla sig till en matlagningskurs kanske?
-Näää, fjolligt! Ingen har väl dött eller lidit speciellt mycket över lite köttbullar eller nudlar då & då.

Nu ska jag inte tjollra mer här, nu ska jag lägga mig i sängen och ladda för en riktigt härlig morgondag!

Hare!

lördag 14 mars 2009

Den blomstertid nu kommer

Hello!
Här bakom skärmen sitter en filur som har ångest över att vintern snart är slut. Fasen, snart så är det sommar...

Inget mer frysa arslet av sig vid en bandyplan en sen kall Januarikväll.
Snart så får man ju sitta och guppa i en båt med metreven i vattnet.

Inga mer svordomar över bilar som vägrar starta om morgonen.
Snart kan man ju cykla om det jäklas.

Inga mer saltade vägbanor.
Snart behöver man ju bara tvätta bilen en gång i månaden och dessutom göra det i behaglig temperatur utan att få UgglanHelgefingrar.

Inget snöskottande att se fram emot.
Snart får man sitta vid sandlådan om eftermiddagarna, dricka en kopp kaffe och titta på när barnen gräver i stället.

Inget mer mörker om kvällarna.
Snart måste man ju vara ute på gården och jobba till kl 21.00, plantera träd och blommor & sånt.... kanske till och med avsluta kvällen med lite kubbspel i solnedgången.

Ser man det på det viset så är det ju konstigt att man kan ha ångest över att vintern snart är slut. Kanske är man konstig?

Läste att världens längsta orm kolat, kolla in filmen nedan så ser ni hur jäkla lång den var!



















fredag 13 mars 2009

Hej Lobotomi

Fasen också, ibland är man inte riktigt navlad i roten.
Idag var det skidrace på jobbet, mega mucho prestige som stod på spel och vad gör man?
Jo, man vill ju inte verka blödig och banga ur, så man åker fast man är halvkrasslig och vad händer i regel då?
Jo, det blir såklart skitjobbigt att åka och man blir 118ggr sjukare… klok kille, not!
Känner mig just för tillfället lika mosig i pallet som han filuren i sketchen Hej Lobotomi i serien Hjälp!



Hoppas bara jag hinner bli frisk tills på söndag. Näää, det är inte skidåkning då, men dock barnkalas! Har en vag aning om att det kan bli nog så påfrestande faktiskt….

Nu ska jag kurera mig med lite sömn och diverse medikamenter. Värsta pillertrillaren!

Sov gott!

torsdag 12 mars 2009

1000nålar och snor

Imorgon är det min sista arbetsdag, sedan gäller hemmapapperi i ett halvår. Så vad gör man då?
Jo, man planerar in en skidrunda med 6st helgalna kollegor. Nu har jag inte varit med på deras rundor tidigare men man har ju hört hur det går till. Full fart från början, sedan ökar de successivt tills det går järnet, sedan ökar de lite till.
Eftersom jag förmodligen bara kommer att vara med en gång i år så blir detta ett av säsongens viktigaste pass. Här gäller det att prestera!

Nu har jag vidtagit en del åtgärder för att detta ska bli så bra som det bara är möjligt.

Kolhydratladdningen har gjort att varenda muskelfiber och mitokondrie är spräckfyllda av energi

Har mentalt förberett mig på 40minuters pina och en smärta som kan liknas med 1000nålar i vader och lår. Snoret kommer att rinna likt Umeälven nedför överläppen men det gör absolut ingenting, sånt är bara mysigt!

Jag har även kollat tio väderleksprognoser och därefter gjort en uträkning som visar stensäkert på att det blir +0gr imorgon. Det kommer att passa min topphemliga supervalla perfekt!

Så nu återstår endast att raka bort skägget (för att minska luftmotståndet)och sedan krypa till kojs. Känner på mig att jag kommer att vakna helt utvilad med ett brett leende…. Orden från nattens dröm kommer att eka i mitt huvud under hela skidpasset: Kämpa, kämpa, kämpa kämpa.

tisdag 10 mars 2009

Mannen i butiken

Idag var mannen på ICA-Maxi för att handla.
Han hade fått en lång lista av sin fru med diverse olika saker som skulle införskaffas. De flesta sakerna hittade han ganska snart i den stora butiken, men när han kom fram till punkten "Folie 1o kronors" och Ananas i burk blev det knivigt.
Mannen letade och letade, butiken kändes genast gigantisk. Mannen började så smått misströsta och tänkte på att det nog var en och annan hemvan butiksvandrare som såg hur vilsen han var. Tänk om det kunde komma fram någon vänlig butiksvan själ och erbjuda sig att hjälpa den vilsne mannen lite? Nädå, icket.. han får allt klara sig själv! Fråga någon om hjälp? Nä, han vill ju inte erkänna sina bristande kunskaper i handlingens konst!
Efter många långa minuters vandring mellan hyllor och staplar av olika varor så tänker han att han kanske skulle kunna hitta på för frun där hemma att det tyvärr var slut på ananas och 10kronorsfolien... skulle hon möjligtvis gå på det?
Näää, inte en chans!
Sedan kommer han på att han inte vet om hon vill ha plast eller aluminiumfolie, det stod ju bara folie på lappen!
Fan, lika bra att ta tjuren vid hornen och ringa hem till frun och fråga......
Han såg ju för en stund sedan en annan man som pratade i telefon, han pratade säkert med sin fru också så det är nog okej!
-Jaha, aluminumfolie... jag tror tyvärr det är slut, kan inte hitta det någonstans.... om jag letat länge? Njaää... Om jag kollat där på hyllan vid sylten?? Njaäää.... Jooo, men se det fanns en förpackning kvar, här bakom någonting. Vilken tur!

Så, nu är korten på bordet, mannen är ingen världsmästare i att handla. Även om han utan att erkänna det öppet, tycker att det var en miss av ICA att placera folien där bredvid sylten....

Ananasen då?
Jo, den hittade mannen av en slump när han letade folien.... en förpackning skivad ananas som någon annan lagt ifrån sig, Yes! Dock så var det tydligen inte den sorten som fanns på extrapris...

måndag 9 mars 2009

Kuvertet på bordet


Idag när jag kom hem från jobbet så hittade jag ett stort orange kuvert med mitt namn prydligt stämplat på en vit pappersetikett liggandes på köksbordet. Yes! Det finns bara ett orange kuvert, det med beskedet hur det står till med den allmänna pensionen, spännande!
Jag öppnar försiktigt kuvertet och kikar nyfiket på siffrorna, jaha…
Förstår inte… måste läsa alla förklaringar innan jag inser att man inte lär bli trind om maggen som pangschis i alla fall.
Fasen, jag som inte vill jobba längre än till ”censur”.

Vad ska jag göra nu? Råna en bank? Hoppas på något arv från en stenrik gammal barnlös shejk som blundar och väljer ut sin arvinge genom att hitta av mitt namn med en penna i en på slump framtagen telefonkatalog?

Måste jag verkligen jobba tills jag är 65 för att få leva på annat än blodpudding, nudlar och pölsa?
Får nog ta mig en funderare på detta och inser att jag nu på största allvar känner mig intresserad av hur jag kan påverka min pension. Ska läsa på om detta och se till att allt går som jag vill!

Sedan ett litet länktips som jag fick av en kollega idag: Mät din löprunda, skoj och otroligt fiffig grej!

söndag 8 mars 2009

Synden straffar sig själv

Idag inträffade enligt mig den roligaste incidenten i skidspåret. Enligt frun så var det den ondaste .

Idag hade vi lämnat våra små telingar till Farmor & Farfar en stund så att vi kunde åka lite skidor tillsammans.
Det blev milen på umåker även denna gång. I både mitt och fruns tycke ett av de absolut roligaste skidspåren runt umeå.
Efter c:a 8km så hade jag visst fått lite lucka till frugan som kämpade på en liten bit bakom. Hux flux får hon för sig att hon ska skejta lite för att hinna upp mig.
Frun kliver ur spåren och tar ett par trevande skateskär. Trampar i lite hårare och börjar få upp farten ordentligt. Plötsligt fastnar ena skidbrättet i en snöklump. Fruns vältränade kropp förlorar sin vanligtvis fina balans. En framåt roterande rörelse av kroppen inleds. Ett sting av rädsla drar genom hennes kropp och hon tar ett stort andetag. Den framåt roterande rörelsen avslutas bryskt när frun brutalt dunsar i backen. I samma veva som luften pressas ur hennes lungor så klämmer hon fram ett –Aaaj!

Jag hör fruns rop och vänder mig om. Ser henne ligga på mage vid spåret.

Frun kravlar sig upp och försöker att snabbt få ordning på lämmar,stavar och skidor. Vänder sig om för att säkerställa att ingen fler än hennes man såg vad som hände. Det finns ju inget värre för en skidåkare än att dråsa i backen när andra ser på.
Jag förstår ju direkt av hennes position i skidspåret att hon med tvivelaktiga medel försökt åka ifatt mig och frågar henne vänligt om det var nödvändigt att göra en rövbroms där? Eller om det var av någon annan orsak som hon hamnat i den obehagliga positionen.
Frun erkände direkt gärningen och det är nog så att synden straffade sig själv denna gång.

Gårdagen ägnades även den åt skidåkning och även lite skoteråka hanns med. Körde faktiskt fast två gånger… Hm!
Kvällen blev rätt behaglig med god mat och lite vin.
Andra chansen på tv men först ett väldigt oväntat pling på dörrklockan!
Utanför dörren stod en man som förklarade att han fått bensinstopp alldeles utanför vårt hus. Han undrade om vi händelsevis inte hade någon liter bensin som han kunde få köpa av oss.
Attans, jag som slog sista slatten ur jeepdunken i skotern tidigare på dagen.
Nåja, då mannen hade både fru och två barn i bilen kunde man ju inte gärna låta bli att hjälpa dem.
Letade fram en ficklampa, en slang och jeepdunken. Drog på mig ett par kängor och begav mig ut i mörkret och kylan till skotern. Öppnade tanklocket och jeepunken, stoppade ned slangen i skotertanken och började suga.
Först hände ingenting, inte en droppe bensin, endast en ocean av ångor fyllde mina lungor. Vet inte om snurret i huvet beror på ångorna eller på vinglaset till middagen.
Plötsligt, ploff, munnen flödar över av bensin…. Konjak är godare tycker jag.
Pillar ned slangen till jeepdunken och skvimpar över ett par liter.
Kilar tillbaks och fyller över bensinen till Mannens bil.
Den okände mannen och hans fru visar sin tacksamhet och tar sedan sin familj och åker iväg till närmsta bensinmack. Hoppas de fick en fin kväll till sist!

Rapade bensin resten av kvällen men det var det värt.

fredag 6 mars 2009

Galgbacken

Tjenixen!

Idag hade hela familjen utedag med skranåkning vid galgbacken som huvudpunkt.
Pojkarna tog skotern dit med skranan på släp medans mamma tog vagnen med lilleflickan som barlast.


Hur gick det då?
Skranåkningen gick finfint, Alexander, Pappa, Pia & Albin gav järnet nedför galjbacken, full fart, no mercy!!
Nå, pappa har nu mera väldigt stora halsmandlar. Vet inte vad mamma har, ont i rumpan kanske, hehe?
Skoj vare i alla fall.



Pappa råkade visst ”lura” iväg Mamma och Albin en sväng ut i skogen med skotern.
-Klart det går bra… Bara och gasa ju!
Efter en stund så hör pappa, efter att skoterjudet tvärt tystnat, och man åter kunde höra Nektergalen(Talgoxen) kvittra i granens topp.
-PAPPA, kom och hjälp… Pia har vultit skotern…!


Oups!
Trodde verkligen att det skulle gå bra att köra där… Sorrie!
Pappa kilar ned till skotern och får den på rätt köl, får visa sina starka muskler för mamma… som inte ser, utan hjälper till, hm faen också!

Sedan blir det historielektion.
Vi ska nämligen bygga en Skarprättare vid namn Jacob Gyll, han som verkställde domarna vid Galgbacken, som vi åkte skrana utför. Cool kille, not!
Nämnas bör att denne Jacob Gyll var Farfarsfarfarsfar till en viss Sören, tidigare hövding för Volvo.
Barna tjoar och tjimmar och tycker nog att det blir en rätt häftig Jacob Gyll. De vet ju inte riktigt vad en skarprättare är eller var för något.
På den tiden det begav sig så snipsade faktiskt en sådan halsarna eller nackarna på de som inte skötte sig nice!
Icke lönt att opponera sig…bara att rätta sig i ledet!

Inte för att vi visste hur han såg ut… men kanske.
Tja, så här såg han ut enligt oss just då... lagom kall och hård, vakandes över barnen.


Alexander skulle få en hunka ifall han lyckades bestiga denna altan som vi hittade uti skogen.... money in a box!
Men, vem bygger något sådant och varför??



Hemfärden gick lagom fort.
Man får tydligen inte köra skoter fortare än 20km/h efter bilväg. Förstår inte riktigt… man borde ju vara mindre i vägen om man kör riktigt fort…. Eller ?

torsdag 5 mars 2009

Hemmapapperi

Snart är det dags att på heltid gå in för rollen som hemmapappa.
OBS skarpt läge! Ingen övning denna gång!
Jag gjorde ett litet schema för hur jag tror att dagarna ungefär kommer att se ut.

Pass1
• 06.40 Revelj, Påklädning av pappa, barn och bäddning av sängar.
• 07.30 Frukost för barn och pappa
• 08.00 Påklädning av ytterkläder
• 08.25 Avmarsch till förskolan
• 09.00 Avlämning av Albin till förskola

Halvtid
Städning, Dammsugning, golvtorkning, dammtorkning och fönstertvätt etc
Tvätthantering, Tvätta, hänga tvätt, vika tvätt, lägga tillbaks i skåp
Middagsplanering
Träning

Pass2• 11.00 Utfodring av lilleflickan och pappa
• 12.00 nedsövning av lilleflickan
• 13.30 Promenad till skolan för upphämtning av Albin
• 14.15 Hemfärd med inslag av utelek
• 15.15 Avklädning av ytterkläder och ev tork av kläder.
• 15.30 Påbörja middagen till familjen
• 16.30 Mamma kommer hem/ middag!

Phu! Detta kommer icke att bli någon dans på maskrosor.
Det kommer att bli en ruskig omställning för en bortskämd karlslok!
Ta bara en sådan simpel sak som middagarna. Egentligen så skulle man ju för länge sedan ha börjat förbereda sig för dem.
Skitenkelt att hitta på middag nån gång emellanåt, men att göra det varenda dag!
Är en aning orolig för att kostcirkeln kommer att bli lite deformerad för familjen ett tag framöver tills pappa blivit varm i kläderna.
Skörbjuggsvarning big time!!


Tick tack tick tack, klockan går och snart är det dags!


MySpace Countdowns

måndag 2 mars 2009

Riktiga män


Ikväll har jag gjort något som alla riktiga män borde göra. De som inte har gjort det är fasen inga riktiga män!

Ni vet vad en riktig man är för något va?
En riktig man är stark, han är uthållig... Det är inga problem för honom att tugga taggtråd och skölja ned det med lite bensin.
Jobba en dag i skogen, köra motorsåg, hugga med yxa och lyfta timmerstockar är roligt och det gör han således för nöjes skull.
Han tycker om att fiska, Gädda!
En riktig man kan dricka pilsner och åka buss utan att någonsin behöva gå på toaletten.
Han pissar aldrig kortast tid när han står i sällskap av andra män vid pissrännan.
Sitta och pissa gör fjollor. Den riktiga mannen står upp rak i ryggen när han lättar på trycket och låter brandslangen spola.
Dock så förpliktigar ett sådant betende.
Toalettstolar och väggar ska torkas och golv ska skrubbas medelst rotborste!
Ingen annan än den riktige mannen borde behöva göra det!
Jag har gjort det ikväll och har för avsikt att fortsättningsvis göra det rutinmässigt.
Min fru ska inte behöva lida något mer för att jag råkar vara född till en riktig man!

Får jag träningsvärk imorgon så är det inte av skidmilen från helgens träningspass utan då är det garanterat skrubbningen av klinkergolven och fogrengöringen som är orsaken....
Riktiga män kan väl få träningsvärk?

Nu är det sportlov och Alexander och Albin har lagt ut gäddsaxarna, hoppas det blir en riktigt manlig fångst för er!

söndag 1 mars 2009

Spökerier

Ibland, sådär lite nu och då blir man påmind om hur lite man vet eller inte vet om livet före livet på jorden och livet efter livet. Hmm, det där lät konstigt och snurrigt!
Nå, jag fick lite tankar i huvudet efter att ha sett filmen på pojken som råkade filma med sin mobiltelefon vad som de lärde tvistar om det var eller inte var ett spöke.
Lite läskig är filmen ändå, kanske mest för att det låter som pojken blir äkta rädd!
klistrar in den för de som ännu inte sett den.




Ingen vet ju med säkerhet att man inte har funnits på något sätt innan detta livet och ingen tycks ju heller veta om man slutar existera helt efter detta livet. Mysko, det borde väl ändå gå att forska fram på något sätt med dagens teknik?

Tänk om det är på det sättet att vi helt enkelt lever flera liv efter varandra här på jorden. Det kanske är därför vissa av oss är klokare än andra? Man har liksom fått ett par livslängders erfarenhet innan man föds igen.
Men, någon gång förr eller senare måste det ju ta slut och vi slutar leva i repris på bästa sändningstid.
Kanske är det först när vi dör riktigt upplärda och visa, när vi lärt oss att gå genom stängda dörrar, sväva ljudlöst eller visslande fram genom dunklet hemma hos små mörkrädda barn som vi blir spöken?
Är spökstadiet det sista ultimata stadiet? Vet vet, inte jag, Vem vet, inte du……..